#156: Thorsten Flinck

Om du undrar vad det här inlägget handlar om, bortsett från det uppenbara, läs gärna inlägget Sist på bollen för en förklaring och bakgrund.

Thorsten Flinck.
Jag avskyr Thorsten Flinck. Instinktivt. I mina ögon är han som ett kärleksbarn mellan Marcus Birro och Christer Pettersson. Ett uppblåst, nedlåtande egoemo med den där skitiga trasigheten som bara pundare lyckas leva med.
Jag vet (nej, jag tror mig veta) på förhand att jag kommer avsky intervjun med Flinck. Och ändå… Han är där han är. Han är Bergmans arvtagare. Han är katten som är välkommen bland hermeliner. Jag måste försöka förstå varför.

Kristoffer Triumf presenterar, och ursäktar, avsnittet i något slags uppgivet förlikande. Precis som man kunnat ana blev det inte den intervju han tänkt sig.
Redan några meningar in stör jag mig på den peroscarssonska “charmen”, dvs att stamma, frusta och spotta ur sig ord, teatraliskt och högtravande samtidigt som han ska verka virrig. I Flincks fall är det visserligen så att han faktiskt ÄR virrig, men… Äh.

I vilket jag trampar en massa diagnosomhuldande människor på tårna…
Det första Kristoffer frågar om är om Flinck genomgått en ADHD-utredning. Det har han, naturligtvis. Eller så har han det inte. Det framgår inte riktigt. ADHD-diagnosticerade har nämligen svårt att fokusera, och det har inte Flinck. Han kan fokusera hur länge som helst. Fast inte på ämnet han talar om, inte på frågan han fått. Han kan bara fokusera på det han vill. För vilket det finns en annan diagnos, nämligen “skitstövel”.
Det har aldrig förekommit så många diagnoser och så många diagnosticerade människor som idag. Det är jättefint, när det kan ge människor en förklaring och någon form av hjälp. Förklaring. Inte ursäkt.
Det är nämligen så det används, i alldeles för många fall. En förklaring ger svaret på varför. Det är inte ett carte blanche på att bete sig hur som helst utan konsekvenser. Jag kan ha förståelse för avvikande beteenden (jo, det är avvikande när de allra flesta människor inte beter sig så, det är inte mobbning att påpeka det), men det är faktiskt inte upp till mig att acceptera vad som helst bara för att det finns en förklaring.
Det går alldeles utmärkt att be om ursäkt när man som ADHD-person fått spel och inte lyckats bemästra en massa impulser som får andra att bli arga, frustrerade, irriterade och kanske ledsna. Hänsyn går åt båda håll.

Det tar ungefär 20 minuter efter nästa fråga (om vad Flinck gjorde i helgen) innan intervjun får en andningspaus i vilken de båda konstaterar att frågan ännu inte besvarats.

En intressant sak med Thorsten är att han förklarar sig själv vara utmärkt duktig i svenska språket. Han behärskar dock varken stavning eller grammatik. Säger han själv. Jag får inte riktigt ihop det. Han säger att han ska “binda ihop den här påsen med svaranden”, i vilket han menar att han ska svara på frågan. Han talar också om “kanoniserande”, när han svävar ut om krigföring på 1600-talet. Mhmm…
Flinck är också oerhört duktig, en av de bästa, på att tala och framföra ord och texter muntligt. Återigen enligt honom själv. Vilket också är intressant, med tanke på att han oftast sluddrar och frustar. När det gäller intonation och uttal i hans sång undrar jag själv om han över huvud taget förstår vad han sjunger. Dan Andersson har skrivit en dikt som heter “En spelmans jordafärd”. Det är en av mina favoriter, och den har tonsatts på några olika sätt. Personligen tycker jag Dan Viktors och Thåströms versioner är bra. Flinck, däremot, verkar vara inne i något helt annat. Han växlar mellan lättsamt, dramatiskt, talande, skrikande, men aldrig med äkta känsla, och framförallt aldrig med rätt tajming. Och jag vill slå honom för att han pissar på denna skatt.
Här kan det vara passande att själv både sticka ut hakan och be om ursäkt, jag har nämligen också gjort min version av dikten (på samma melodi som Dan Viktors version). Och Jante må förlåta mig, men jag är fan tusen gånger bättre än Thorsten Flinck i det här fallet. Döm själva, min version hittar ni under denna länk.

Thorsten Flinck berömmer sig också av att vara en av Sveriges främsta experter på Gustav III, och också enormt kunnig i historia i allmänhet. Han tycker Karl X Gustav var vidrig, mentalpatient och livsfarlig. “Jag vet inte hur många tusen som gick genom isen där vid Stora Bält.” Kanske var det så, kanske var Karl X Gustav galen och grym, och kanske är både han och Tåget över Bält militärstrategiskt sett riktigt ruttna enligt experter, men… Han vann en förkrossande seger över danskarna, och han förlorade 1 200 man (två skvadroner gick genom isen, en skvadron bestod på den tiden av 600, om mina källor stämmer).
Enormt kunnig…

Under en kort diskussion om ljudbild och nyanser i talet i podcast uppstår ett av Flincks excentriska utspel:
“Men du fattar väl vad jag menar, Kristoffer!?”
“Ja, det gör jag…”
“Christoffer Robin!”
”Yes…?”
”Det heter han, va?”
“Ja…Öh…”
”Nalle Puhs kompis!”
“Exakt…”
”Christoffer Robin.”
“Mmm.”
“Fint namn.”
“Tack.”
“Ja. Ja, det är väldigt fint.”

Thorsten Flinck är, vad det verkar, ärlig. Och rättfram. Och räds inte att säga vad han tycker. Han sågar den ena kända skådespelaren, regissören och artisten efter den andra. Även dem han umgås med. Uppfriskande.
Det är också uppfriskande och för mig förvånande att höra honom flera gånger nämna en person han beundrar stort och tycker är oerhört duktig: Claes Månsson.
För mig är Claes Månsson förknippad med Lorry och Yrrol och deltagande i andra humorrelaterade sammanhang, däribland rena buskisfarser och folkliga tv-sändningar. Att höra Flincks beröm om honom gör mig nyfiken, och jag hoppas det blir en intervju med honom så småningom.

Intervjun lider (!) mot sitt slut, till slut. Flinck väcker känslor, men mest irritation, inga djupare tankar. Jag har funderat över om han är en av de där som ligger på gränsen mellan geni och galenskap, men jag kan inte se genialiteten i honom. Jag måste kanske inse att jag inte har förmåga att förstå den värld han anses vara geni i. Kanske är det en värld som inte är ämnad för mig.

Annonser

Skriv gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s