My way or the highway

Det är svårt att lära gamla hundar att sitta, sägs det. Som gammal hundägare kan jag säga att det inte alls är några större problem med att få en hund att lära sig nya saker, så det där är en myt.

Med en nylevererad baby i hemmet har vi de senaste två månaderna fått hjälp av svärmor här hemma. Jag skriver “hjälp” eftersom det skulle låta otacksamt om jag valde nåt annat ord. Man kan väl, om man ska uttrycka sig diplomatiskt, säga att hennes närvaro inte gått helt obemärkt förbi. Man skulle också kunna säga att jag är jävligt trött på henne…

Svärmor är 68 år gammal. Hennes värderingar är 168 år gamla. Luther är hennes ledstjärna. Martin Luther. Inte Martin Luther King, mannen som kämpade för jämlikhet i USA i mitten av förra seklet, utan Martin Luther punkt. Grabben som förvisso hjälpte oss ur en väldigt ohälsosam kyrkodominans över liv och lem på 1520-talet, men som också gav oss ett ohälsosamt dåligt samvete för precis allt, allt, allt.
Svärmor är inte så jättetroende, men hon helgar traditionerna. Mest för att “det ska vara så”. Och den underliggande “vad ska grannarna tro?”
Gardinerna byts till påsk, till sommaren och till jul. Inga adventsljusstakar eller annat julpynt syns i huset innan 1:a advent. Inte heller efter 20:e Knut. Vad skulle grannarna tro om hon var sen med att få ut julen?! Fönstren tvättas en gång i månaden. Gräset klipps en gång i veckan, punktligt. Och absolut inte på söndagar! Vad skulle grannarna tro?!

Nu har vi alltså haft den stora äran att ha svärmor här hos oss, minst varannan dag i två månader. Jag känner när jag skriver detta att jag biter ihop käkarna när jag inser vad det är jag skriver.
Tanken med svärmors besök var att hon skulle hjälpa A med lite avlastning: laga lite mat ibland och bära/vyssa/underhålla/trösta/mata lille M. Och det har hon gjort. Bland annat. Hon har också kommenterat ett tusental saker hon tycker att vi borde göra annorlunda, eller helt enkelt alls.

“Ni borde ha ett skohorn här i hallen!”
”Vi har ett skohorn i klädkammaren, en meter från där du står.”
”Det borde hänga ett på en krok här i hallen.”
”Vi vill inte ha ett skohorn hängandes på en krok i hallen.”
”Men det borde ni.”
Sedan hittar man det förbannade skohornet i hallen varenda jävla gång hon varit här. Och självklart hänger jag det längre och längre in i klädkammaren för varje gång…

“Jag ska göra såsen nu. Har ni ingen soja?”
”Jo, sojan står i skafferiet.”
”Men det är inte Kikkoman?!”
”Nej, vi brukar köpa Mrs Chengs soja.”
”Det ska vara Kikkoman.”
”Det kanske det ska, hemma hos dig. Nu är vi hemma hos oss och här är det Kikkoman som gäller.”
Nästa gång frågar hon återigen var sojan står, och blir förvånad och lite irriterad över att vi fortfarande inte har Kikkoman.

“Han fryser. Jag virar in honom i täcket. Det blir mysigt.”
”Det är jättevarmt här, han fryser inte. Känn på honom.”
”Han fryser. Det här blir mysigare.”
Lite senare frågar vi på BVC vad det är som ser ut som röda utslag på M, och får svaret att det förmodligen är värmeutslag, han har legat för varmt. Vi återberättar för svärmor.
“Han fryser. Var är täcket?”

“Du ska inte äta choklad! Det är inte bra för M.”
A försöker förklara att hon enligt gällande rekommendationer får äta vad hon vill. Svärmor håller inte med.
”Ni borde städa undan här.”
A försöker förklara att vi städar när vi hinner, men att vi prioriterar annat just nu. Svärmor förstår inte.
”Han har ont i magen. Har du ätit tomat?”
A försöker förklara att han inte mår dåligt av om hon äter tomat. Svärmor vet att tomat inte är bra för barn.
”Man ska amma så länge som möjligt! Jag ammade i 1½ år.”
A kämpar med amningen, gråter olyckligt över smärta och krångel.

Jag skulle kunna återge några hundra liknande historier till, med samma approach. Total oförmåga att ta in att vi vill ha det på ett visst sätt, att det hemma hos oss är vårt sätt som gäller.
A har många gånger försökt ta upp problemet med sin mor, men det är som att tala med en vägg. Vid några tillfällen har svärmor till och med gett en kort förklaring.

“Det är sån jag är.”

To be continued… :o/

Annonser

Skriv gärna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s